Snusets historia – Är det en svensk uppfinning?

Var kommer snus ifrån? Är snus svenskt? Ja. Snus, så som vi tänker på det idag, är mycket riktigt en svensk uppfinning från tidigt 1800-tal. Sverige är faktiskt det enda EU-land idag som har tillåtelse att sälja snus. Men snusets historiska resa börjar med Columbus upptäckt av Amerika, vidare till 1700-talets hov och överklass, till hårt arbetande svenska snuspionjärer och entreprenörer. I den här artikeln får du lära dig mer om snusets historia.

Allt börjar med Columbus och de indianska prästerna

1492 står en förbluffad Christopher Columbus och tittar ner på de bruna, torkade blad som han mottagit i gåva från den indianska urbefolkningen i Västindien. Detta var första gången som människor i Europa kom i kontakt med tobaksplantan. Han beskriver i sin dagbok dessa “torra blad som urinvånarna betraktar som mycket värdefulla”. Vissa av indianerna rökte tobaken i en majsbladsrulle som kallas tobago. Medan indianska präster också kunde ses dra in ett tobakspulver i näsan. Fascinerade spanska och portugisiska sjömän tar med sig tobaksplantan tillbaka till Europa.

Snuset trendar i de franska hoven

Tobak börjar odlas i Lissabon under 1500-talet, men främst i medicinska syften. Att röka tobak anses syndigt och oanständigt av den katolska kyrkan. Jean Nicot, ett namn som skulle komma att starkt förknippas med tobak i Europa, var Frankrikes ambassadör stationerad i Lissabon. Han var fascinerad av tobaksplantans medicinska förmågor. Det sägs att Frankrikes drottning, Katarina av Medici, led av en kronisk huvudvärk och att Jean Nicot gav henne torkade tobaksblad att sniffa. Katarina, som säkert var väldigt skeptisk, blev helt frisk och botad från huvudvärken.

Denna händelse är startskottet till att luktsnuset, eller snuff som också kallas, blir populärt i de franska hoven. Det var ett torrt, fint tobakspulver som konsumerades likt de indianska prästerna, upp i näsan. I slutet av 1500-talet hade snuset blivit en trend och en statussymbol i den franska överklassen. Jean Nicot själv blev så förknippad med tobaken att när Carl von Linné 200 år senare skulle namnge tobaksplantan fick den namnet Nicotiana, då kan man också gissa sig till varifrån rus-ämnet nikotin fått sitt namn.

Snuset kommer till Sverige

Övriga Europa vid den här tiden är väldigt influerat av Frankrike, som är trendsättande inom kultur och mode. Luktsnuset sprids på kontinenten och sniffas snart vid många europeiska hov. Även de svenska hoven härmar efter den nya franska trenden. Det var så snuset kom till Sverige och den första dokumentationen om snus i Sverige är en tullnotering från 1601.

Under 1700-talet blir det allt mer populärt i den svenska överklassen att snusa. Det konsumeras fortfarande som luktsnus. Snuset är dyrt och anses vara en lyxprodukt. En överklass-man eller kvinnas dräkt skulle vid den här laget skulle inkludera en snusdosa. Snusdosorna var ofta tillverkade i ädelmetaller som guld eller silver. Snusdosan var en social markör som påvisade vilken status man hade. Det var också en vanlig gåva att ge bort inom den svenska adelskretsen.

Dittills hade tobaken huvusakligen varit en importvara, men 1724 utfärdas ett kungligt påbud om att alla städer ska avsätta jord för tobaksodling. Målet var just att minska importen och bli självförsörjande. Tobaksindustrin blomstrar och bland annat Göteborg, Eskilstuna och Norrköping blir stora tobaksproducerande städer. Jonas Alströmmer, han som är känd för att föra in potatisen i Sverige, var även en stor tobaksproducent. Vid början av 1800-talet finns över 100 tobaksfabriker i Sverige. De producerar både snus och röktobak.

Våtsnuset

Att ta en prilla under läppen, så som vi antagligen oftast tänker på snus idag, är en idé som uppstår under tidigt 1800-tal. Tuggtobaken hade redan introducerats, men även den var en dyr produkt. Våtsnuset, eller munsnus, är däremot förhållandevis billigt eftersom det späds ut med vatten. Det tilltalar därför även de som inte hade det lika gott ställt ekonomiskt. Snus var därmed inte längre en produkt enbart för de rika.

Men luktsnus som social statussymbol får ett abrupt slut i och med franska revolutionen 1789, då det anses vara ett uttryck för det gamla klassamhället. Ett visst uppsving fick luktsnuset igen med Napoleon, som var en riktigt storsnusare, men efter hans slutgiltiga nederlag 1815 slutar även luktsnusets framgångssaga. Istället blir prillan under läppen det moderna sättet att konsumera snus.

Den tidiga snusmarknaden

Till en början vara det bara tobaksodlarna själva som producerade sitt eget snus – från tobaksplanta till färdigt snus. Men snart dyker det upp snusfabriker som producerar det nya våta snuset. De tävlar med varandra om vem som kan producera den bästa produkten. Eric Mellgren startar sin snusfabrik och tar fram Göteborgs Prima Fint. Petter Swartz introducerar Röda Lacket och är också den första som börjar sälja snus i dosa, medan konkurrenterna endast säljer i lösvikt. Johan Adolf Bomans Generalsnus blir vid det här laget också succé. Alla snussorter har sina unika aromämnen.

1822 börjar Jacob Fredrik Ljunglöf sälja Ljunglöfs No 1. I folkmun blir den känd som “Ettan”. Jacob Fredrik är en framgångsrik företagare. Han förbättrar tillverkningsmetoderna, ser över distributionen och inför kvalitetsgaranti på snuset. Ettan blir en stor framgångssaga. För många 1800-talister blir begreppet snus synonymt med Ljunglöfs No 1. Fortfarande idag är Ettan en av de populäraste snusen som säljs.

Monopol och snusstatistik

1915 inför svenska staten monopol på tobaksförsäljning. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet skapas och bakgrunden till detta är att staten behöver skatteintäkter till att utveckla försvaret. Första världskriget har precis startat. Även den nya pensionsreformen ansågs vara en orsak till ett ökat behov av skatteintäkter. Från och med 1915 finns därför också statistik om svenskarnas snusvanor. 1919 såldes 7000 ton snus i Sverige. Med Sveriges dåvarande befolkning om sex miljoner människor innebär detta en genomsnittlig konsumtion om 1,2kg per person. Snustrenden minskar dock strax därefter, eftersom rökning blir ett mer populärt sätt att konsumera tobak. Sverige blir alltmer influerat av den amerikanska kulturen, där cigarretten är trendig. Rökandet får ett stort uppsving i Sverige under 1940-talet.

Snuset återigen populärt

På 1960-talet framkommer det i studier att rökning är farligt och cancerframkallande. Många byter sin cigarett mot en prilla och snuset blir återigen populärt. Dessutom introduceras 1973 portionssnuset för första gången. Dittills var det endast lössnus som erbjudits. ”Huka er gubbar, för nu kommer portionssnuset!” skrivs det. Portionssnuset tillgodoser en efterfrågan om ett renare och mindre kladdigt snus. Det blir en stor succé, inte minst Tre Ankare. År 2000 köps 6200 ton snus, ungefär 0,7 kg per person. 45% av detta är portionssnus.

Fortfarande idag anser många att snus är ett mindre hälsoskadligt alternativ till rökning. Men detta är ett omdebatterat ämne som diskuterats länge. Forskningsrapporter har endast visat svaga samband mellan snus och cancer. Till exempel har en studie från 2016 observerat att personer som drabbas av prostatacancer har något sämre chans till överlevnad om de exklusivt snusar. Folkhälsoinstitutet tog ställning i frågan 2012 och varnade för att snus kan vara cancerframkallande. Samma år skriver professor Robert Nilsson i Dagens Medicin att snusande inte bör klassas som en cancerrisk. Snustillverkaren Swedish Match menar att diskussionen mer politisk än vetenskapligt grundad. Ändå har många andra länder betydligt mer negativ syn på snus än Sverige.

Snuset från Sverige och ut i världen

Under hela 1800-talet var snus väldigt vanligt i Sverige. Något annat som inträffade under 1800-talet var den stora emigrationen, då 1,2 miljoner svenskar lämnade landet och reste till Amerika. De tog med sig traditionen av att snusa och idag snusas det fortfarande i Amerika, som till skillnad från EU inte förbjudit snus. EU förbjöd snus 1992. Sverige blev dock undantaget från regeln, då snusande ansågs vara en långvarig tradition i landet. Därmed är Sverige det enda EU-land som får sälja snus. Även i Norge snusas det, men de är heller inte EU-medlemmar. I Ryssland förekommer också snus. Danmark slutade sälja portionssnus i och med EUs förbud 1992 men lössnus fortsatte säljas – något som aldrig gillades av EU. Så småningom förbjöds all snus i Danmark, men det används fortfarande illegalt i stor omfattning.

Snus idag

Sedan 80-talet har mängden svenska rökare sjunkit med nästan hälften. Snusbrukare har istället ökat i antal, framförallt bland kvinnor. I en forskningsrapport från 2006 så finns det stöd till att förklara det med att att rökare som slutat med cigaretter och börjat snusa har långsiktigt förblivit rökfria, något vi skriver om i artikeln ”Sluta röka och börja snusa istället”. Försäljningen av snus ökade ytterligare när rökförbudet på restauranger infördes 2015.

Idag finns också tobaksfritt snus, så kallade nikotinportioner. De har blivit alltmer populära. De står för ca 25% av all försäljning och vinner ständigt ny mark på marknaden. De har fördelen att de inte missfärgar tänder eller fingrar och de kommer inte med den lukten som tobak har. Jämtland och Dalarna är de län som konsumerar mest snus. Idag köps också snus online i högre omfattning än någonsin.

Källor:
ISOF: https://www.isof.se/lar-dig-mer/webbutstallningar/halsningar-from-amerikat/emigrationen-till-amerika
Populärhistoria:https://popularhistoria.se/vardagsliv/tobak-laddad-njutning-i-alla-tider
Tobaksfakta: https://tobaksfakta.se/faktasidor/tobakens-historia/
Britannica: https://www.britannica.com/topic/cigarette
SCB: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/farre-roker-fler-snusar/
Snusochtändsticks-muséet: https://www.snusochtandsticksmuseum.se/historia/snushistoria/
Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Snus